Men Sverige med omnejd, vad händer där?

Snart åker vi hem, ganska precis en månad kvar. Vi kommer att hinna med en tripp till Botswana och också att fira påsk i Sydafrika innan vi åker. Men jag börjar längta. Rapporter  har kommit för länge sen om krokusar, snödroppar och lärkor, underbart! Den 20/3 var det vårdagjämning, dagarna börjar nu bli längre

Familjen sköter sig och mår bra. Lisa, Ola och alla barnen mår fint och är alla inne i arbetsperioder, både i skola och på jobbet.

Men här, åker Lisa och Ola iväg på "after beach-party" i Malmö, kul!

Viola chillar i soffan, som nu fått fin ljus vårklädsel

Issa är världsmästare på att ha det gott. Att mysa i Vildas knä är härligt!

Peter och Miriam, Valeria och Vienna har det bra. Valeria har haft maginfluensa över helgen men sken upp som en sol när Miriam sa: i dag kan du gå på dagis!

Så här är läget med ny bebbe, pappa Peter och liten Vienna i lätt gungande symbios

Blå ögon, kan det vara möjligt? Men å, så fin hon är, liten Vienna!

Finaste bilden, största leendet på minsta lilla Vienna. Så glad blir man av att ha en storasyster i nästan samma storlek som man själv! Sötisar i batmanpyjamasar!

Vi fick en regering till slut, har jag skrivit om det? Stefan Löfven blev statsminister genom att han ställde upp på Centern och Liberalernas gemensamma krav. Annie Lööf gick ganska stark genom detta men Jan Björklund har aviserat sin avgång. Liberalernas urdåliga siffror gör att trött partiledare måste bytas ut. Jag tycker allt att han har varit en hedersam partiledare och solid. Klokheten som människa räcker inte till, förnyelse behövs och tyvärr håller inte gammal skåpmat i all evighet. Tyvärr har resultaten för hjärteämnet, skolan, verkligen på alla sätt rasat, ett elände!
KD med Ebba i spetsen gör däremot bra ifrån sig, naturkraften Ebba står tuff i dom flesta situationer.

För övrigt snackas det EU-val, långbänken Brexit och hemvändande IS-krigare med fruar och barn - vad ska vi göra med dom? Mitt i alltihop skjuter en galen höger-extremist ner en massa människor i två moskeer i Christchurch, Nya Zeeland. Detta skyddade hörn i världen drabbades hårt av en enda ensam människas galna ideér. En sån oändlig sorg.

Dock, vi får göra det vi kan, hjälpa där vi kan. Ingen kan göra allt men vi kan alla göra något. Greta Thunberg, 16-årig dotter till vår operasångerska Malena Ernman, har bestämt sig för att göra något för miljön och det gör hon så otroligt bra!

Sen i höstas skolstrejkar Greta varje fredag utanför Riksdagshuset i Stockholm för ett bättre miljöarbete. Hon vill väcka alla mossiga politiker och vuxna, lyssna på forskningen säger hon och det sprider sig som en löpeld bland världens unga människor. Hon har startat en miljörörelse och får nu tala på konferenser, i FN, på många viktiga ställen, hon syns och hörs. Unga människor protesterar mot att det görs för lite för vår värld överallt, i USA, Australien, i Europa. Fantastiskt bra! Det är det viktigaste vi kan göra.

För några dagar sedan drog en svår cyklon, Idai, in över Mozambiques kust, alltså inte så långt från Sydafrika. Det är ovanligt, jag har inte hört talas om cykloner här nere förut. Finns det en koppling till klimatförändringarna? Ja, säger Världmeterologiska organisationen, WMO. Vi ser en ökning av regnrelaterade tropiska cykloner kopplade till klimatförändringar och global uppvärmning. Följderna blir än värre när havsvattnet stiger och låglänta länder drabbas.
Mozambique drabbades svårt, över 1000 döda, 2.6 miljoner människor behöver hjälp, ofattbara siffror. Vi kan också komma ihåg Katrina i New Orleans år 2005, 1836 döda, lika ofattbart.

Så vi behöver alla Gretor vi kan få. Alla ungdomar i alla länder, förena er. Snart sitter ni i bestämmande positioner. Då gäller det att komma ihåg detta och fortsätta tänka långsiktigt på miljön. Komma ihåg att bra miljötänk innebär långsiktigt tänkande, det som allra mest gynnar vår globala ekonomi, det är jag övertygad om! 

Som avslut på detta inlägg, måste jag berätta att jag har precis läst en länk, som Peter har lagt in på Facebook. Fantastiskt, detta är Greta-effekten!
Barn och ungdomar i 123 länder, 1.4 miljoner unga människor, demonstrerade den 15 mars for "stronger climate policies". Det måste vara en av de största, mest omfattande och starkaste klimatprotesterna i vår värld. I januari pratade Greta på världsfinansmötet i Davos, hon sa så här: "Our house is om fire! I don´t want you to be hopeful. I want you to panic! I want you to feel the fear I feel every day and then I want you to act!" Kan man hoppas att tösen gjorde ett outplånligt intryck!

Läget i Sydafrika

På ytan är allt lugnt men det jäser under ytan. Det finns gott om problem inför det stundande allmänna valet den 8 maj. Korruption och elektricitet  är i fokus. Vatten har ju varit under katastrofbehandling ett par år nu men läget är bättre. Det har regnat mera, dammarna är näst intill fyllda. Alltså har vattenproblemet halkat ner på listan.
Istället har elförsörjningen och det statliga elbolaget Escoms katastrofola tillkortakommanden kommit i fokus. Korruption, bristande management, misskötsel av resurser, intet öga är torrt när vi läser om detta elände. Så kallad loadshedding drabbar oss sen ett par veckor ofta, ofta. Detta för att spara el och få den att räcka till, nödtorftigt.

Loadshedding innebär att man stänger av elen helt och hållet i olika områden enligt speciella scheman. Somerset West 3, dit vi hör, har drabbats av stage 4, vilket innebär elavstängning 2 ½ timme 3ggr om dygnet. Problemen är uppe på högsta regeringsnivå, president Ramaphosa håller ordförandeklubban och utredning och analys pågår. Budskap även innan analys är tydligt – det finns ingen ”quick-fix”!
Självklart är detta ett jätteproblem, för alla företagare, sjukhus, restauranger, alla som driver en verksamhet. Hur ska man kunna driva företaget Sydafrika, om det inte finns el?
Men hör och häpna, sista veckan har loadsheddingen försvunnit. På något sätt lyckades man få ordning på detta och tillgången på el har förbättrats. Att valet är i faggorna hjälper självklart.

Vad gäller korruption och state capture, en sanningskommision är tillsatt, Zondo Commission of Inquiry into State Capture. Zondo efter domaren som leder commissionen. Just nu pågår utfrågning av en Angelo Agrizzi, tidigare en av direktörerna i ett företag, Bosasa, som skötte upphandlingen för statliga företag. Varför hade man upphandlingsföretag? Jo, för att undvika att statliga företag och politiker föll för frestelsen för korruption. Vad är då state capture? Jo, enkelt uttryckt är det när privata intressen styr politiken till sin egen fördel, för att stärka sina ekonomiska intressen. Mutor och korruption blomstrar.

Bosasa har gjort sig skyldig till att ha mutat politiker, tjänstemän och förtroendevalda med enorma summor, miljontals Rand. Allt detta kommer helt klart att leda till åtal men förmodligen efter valet. En åklagare är tillsatt.
Ett elände, hur kunde det på 10-15 år, mestadels under Zumas styre, gå så illa? Även de 6 i ANCs absoluta topp verkar ha blivit mutade, så otroligt tråkigt.

Alltså är valet viktigt, vi tror ju att Ramaphosa och ANC vinner. De närmsta uppföljarna, militanta vänsterinriktade EFF med Julius Malema i spetsen ligger än så länge lågt och krisdrabbade DA, Demokratic Alliance, är vingklippt av inre stridigheter. Men vi får se! Den som är fattig ser också på valet som ett sätt att få politiker att lyssna på deras krav. Goodwell, vår arbetsamme trädgårdskille, säger att där han bor, vill man få mera toaletter och mera el. I syfte att väcka uppmärksamhet kastar unga hetssporrar sten på bilarna som åker förbi. Orden räcker inte, verktygen räcker inte, då kommer stenarna fram. 

Angående grundläggande krav, vi har försökt hjälpa Maria, vår städerska, som hade fått in kackerlackor i sitt lilla hus. 20-30 meter från hennes hus dumpar folk skräp. Det kan vara byggavfall, vad som helst, vilket innebär problem med råttor, möss och nu kackerlackor. Det kallas illegal dumping.

Vi skrev till Mr Stuart Pringle, ansvarig politiker i Kapstaden, som svarade så fint med flera program som pågår, vilket lät jättebra. Men vi vill ju ha praktiska åtgärder nu, stäng av tillfarten, sätt upp skyltar, strukturera sophämtning, få människor att ta ansvar för sin miljö, hålla fint och rent, så vi skrev ett mail till och begärde tidsplaner etc. Nu väntar vi på svar, vi får se.

En vacker dag kommer vi att vara mera jämlika. Maria har anmält sitt lilla barnbarn till Emilys Playschool, där barnen verkligen får en bra grund att stå på. Utbildning betyder allt, då behöver man inte kasta sten!

För övrigt, nu byter jag ämne! I Sydafrika kan vi leva precis i skilda världar. I den värld Stefan och jag för det mesta lever i, är det mesta lika fint som alltid, Kapregionen blomstrar på många sätt. Det är höst, vilket ger lite kallare nätter och också lite molnigare väder av och till.

Men vet ni, trots många problem, det är många som gillar Kapstaden! För sjätte året i följd har Kapstaden blivit vald till ”The greatest City on Earth” i Telegraph Travel Awards årliga läsarundersökning. Mer än 45 000 människor svarade och Kapstaden knep förstaplatsen igen före andra spännande städer som Sydney, New York, Tokyo, Venedig med flera.

Varför då? Jo, för de fantastiska vingårdarna, den underbara maten och restaurangerna,  de vackra stränderna, unika Taffelberget, pingvinerna i Simonstown och Bettys Bay  och vill jag lägga till, de fantastiska människorna! Så mycket färgstarka och vackra människor, så mycket kraft och glädje det finns mitt i alla problem. För varje dag blir saker och ting lite bättre. Ibland blir det två steg tillbaka men sen blir det tre steg framåt!

Vet ni, häromdagen var vi inne i Kapstaden. Vi hade tre ärenden, för det första, gå upp till ambassaden och få ett fax från Transportstyrelsen i Sverige med en engelsk översättning av våra körkort. (Hur många har fax? Ingen!) T-styrelsen vägrar maila. Sista lösningen ambassaden! Yippii det gick bra! Vi träffade Julia – allt ordnat på ett kick! Sen passade vi på att prata lite Imibala och berättade lite om alla svenskar i Somerset West mm mm.

För det andra, vi skulle till Sydafrikanska Transportstyrelsen, visa alla papper, däribland översättningen vi nyss fått och sen skulle vi få ett intyg, som visar att vi har alla papper och är berättigade till Sydafrikanskt körkort. Pang, det gick bra här också! Vi strålar av glädje! Det brukar alltid vara problem men se det gick ju bra!
Att skaffa sydafrikanskt körkort är ett måste för oss.  Snart har vi haft ett permanent uppehållstillstånd i Sydafrika i 5 år (men fortfarande skrivna i Sverige) och då är man enligt lag skyldig att ha ett lokalt körkort. Det räcker inte med svenskt och inte med internationellt.

Då tänkte vi, här glider vi fram på en guldvåg, nu tar vi vårt tredje ärende, vi går till Home Affairs. Detta ställe där det alltid är kö, ingen kan hitta ens papper och ingen är speciellt glad. Stefan har för ett år sen så där fått sin Sydafrikanska IDbok, min har på något sätt varit försvunnen.

Och se, först såg det ut som vanligt, lång ringlande kö utanför. Men vi glider förbi, säger vi ska träffa Thando på andra våning (vi har varit där så många gånger så vi har numera en av cheferna som vår kontakt). Det går bra och Thando finns på plats. Vi plockar fram vårt referensnummer och hör och häpna. Min ID-bok fanns att hämta!! Fantastiskt, det går framåt!

Vi firar med att gå på Charleys bakery. Här njuter vi Quiche och härliga bakelser. Så nöjda var vi, hade det funnits lotter att köpa, så klart vi hade köpt. Istället firade vi med att gå in på Artscape, Kapstadens Operahus och köpte biljetter till musicalen Chicago, föreställning på söndag. Det ska bli  så mysigt!

På Charleys Bakery bakar man goda kakor. Här ska vi njuta Honeyblossomcake, mums!

Bakom disken sitter denna dam och gör dom mest fantastiska tårtor, illande skära eller vita, men då med illande skär svan på toppen.

Kan slutligen berättade att sista steget i körkortsprocessen är nu också avklarat. Efter 5 timmar på lokala körkortskontoret i Somerset West då vi gjorde syntest, tog fingeravtryck och hade med många olika papper, som alla behövdes, så väntar vi nu på vårt sydafrikanska körkort. Det är inte helt självklart att allt går bra. Vi har blivit varnade att man kan få göra om. Men vi håller tummarna!

Högtidligt överlämnande av Imibalacheck!

Den 13 mars är det dags för det årliga överlämnandet av pengarna vi samlat in till våra 100 Imibala barn. Den stora checken är på 120 000 Rand. 1200 Rand per barn som betalar för skoluniform, kläder, skolväska mm så att barnen kan gå i skolan med stolthet. Forskning har visat att det är en av de viktigaste sakerna för att barn ska må bra i skolan.

Vi får en del pengar över. Det kommer att räcka till eventuella extra utgifter i samband med munhälsoundersökningen av alla våra barn på "vår" skola, ACJ Phakade, den 4 april. Då kommer två tandhygienister att kolla barnens tänder, ge råd och info om tandborstning och skötsel av tänderna och också råd om nyttig mat och dryck. Barnen får också tandborstar och tandkräm.

Många barn (och vuxna) går aldrig till tandläkaren. Det är för dyrt. Endast om man får förskräcklig tandvärk går man och då är oftast enda möjliga åtgärden att dra ut tanden. Inte så bra. Många barn och vuxna dricker massor med coca cola och andra "fizzy drinks". Så synd när dom har så gott vatten här. Utbildning behövs!

Men detta var en parentes, detta kommer sen. Nu är det överlämnande av stor pengacheck som gäller!
Detta var 6e året. Vi har gjort detta några gånger nu. Framför allt har vi haft trogna sponsorer 6 år i rad. Detta vill vi belöna och i tre år så där har tanken funnits på en Dalahäst!

Det var Stefans idé från början. Vad är mera svenskt än en Dalahäst? Nu är trettio dalahästar här och det med Tors och Agnes bidrag och hjälp, som bor i Dalarna och ganska så nära Nusnäsfabriken där hästarna tillverkas. Ulf har varit vår transportkille och tillsammans med vårt Dalarnapar bidragit till
hästarna och sen med transporten. Det tog några månader och var lite oroligt men dom kom!

Så här fint ser det ut, alla hästarna är hemma! Nu väntar vi på alla barn och vuxna, som ska vara med i dagens festligheter!

Glada barn på plats

Stefan berättar för vetgiriga barn om kung Gustaf Vasa och hästarnas historia och dom lyssnar noga!

Nyfiken tös vill kolla på nära håll, riktigt nära. Texten säger Proud Sponsor of Imibala Children.

Visst är dom fina!

16 sponsrande svenskar var vi, här är vi i slutet av rundvisningen på Imibala. Vi har då sett och fått massor med info och kunskap om data-och matteverksamheten, konstskolan med utställningssal och här sitter vi där barnen brukar bänka sig när dom väntar på sin tur att få sin utrustning.

Kul detta och så trevligt att få träffa alla trevliga människor, som jobbar på Imibala tycker Tove, Christina, Mirre och Annemarie.

Här är vi inne i Imibalashopen, där alla vinteroveraller, jackor, väskor, skor mm förvaras inför utdelning.

Thulie är viktig, hon är en av kontaktpersonerna ute på skolorna. Thulie är fantastisk. Hon pratar Xhoza, afrikaans, engelska och kanske hjälpligt ett eller flera andra infödda språk.

Här sitter en glad och nöjd Stefan, en viktig dag denna dag!

Mr Majingo, rektor på "vår" skola, ACJ Phakade, Noeki, chef på Imibala, jag och Stefan och 6 av barnen. Vi förbereder oss!

Vilken trevlig dag! Innan vi avslutar ska jag berätta historien om dalahästarna som Stefan delgivit alla lyssnande barn och vuxna. Så här är vår skröna om detta, lite sann är den allt!

År 1523 flydde vår blivande kung, Gustaf Vasa, genom skogarna i Dalarna undan elaka tronmedtävlare. Han var på väg till Stockholm för att krönas till kung. Med support från lokala bönde, gott skidföre och fina hästar, lyckades han ta sig till vår huvudstad och kröntes till kung senare samma år. Hans familj behöll sedan kronan i ett par hundra år och lade grunden till en stor del av det Sverige vi har i dag.

Folket i Dalarna tog på sig en stor del av äran för denna seger och började göra hästar som symboliserar vishet, styrka och uthållighet, Wisdom, Strength and Endurance.
Fortfarande, ännu i dag tillverkas dalahästen av ett företag i Nusnäs. Maskinsåg används för att såga formen på hästarna men den slutgiltiga formen och målningen sker för hand. Mycket sker precis som det har gjorts i flera hundra år, lokalt och av lokalt folk.

Dessa hästar vill vi alltså ska pryda en hylla hos våra trogna supporters väl synligt för alla besökare, framför allt väl synligt för alla besökare från Sverige, som så väl känner igen denna symbol för Sverige! Härligt!

Glädjen är stor, här överlämnas den symboliska checken på 120 000 Rand till Rektor Majingo och alla barnen. Den går helt och hållet till barnens utrustning, 100 stolta Imibalabarn får utrustning för 1200 Rand var. En nogsam kontroll och bokföring finns på att allt går rätt och riktigt till

En glad och tacksam Mr Majingo visar sin glädje över att så många barn i hans skola får fördelarna av vårt projekt, genom att hålla ett fint tal.

Alla är med, härligt att allt gått bra, målet är nått, pengarna på plats!

Denna fina flicka tackar för att vi är så många från ett land långt borta, som vill bidra till att hon och hennes skolkamrater får fin utrustning och skolväska.

Kul att det blev så bra. Nästan färdigt nu, jippii!

Nostalgi 1995!

Det kom en bild i vår Lindholm Family box på Messenger. Avsändare var vår nyblivne 2-barnspappa Peter, som hittat kortet och säkert fått världens nostalgikick!

Året är 1995, Stefan fyller 50 och vi firar på GKSS i Långedrag med 60-talsfest! 24 år sedan, nyblivne pappa Peter är snart 12, 4-barnsmamma Lisa är 17 och Stefan fyller 50 och jag är 47!

Så unga vi var, så kul vi hade på detta kalas! Familj och vänner i alla åldrar bjudna och Lenny Pane, vår Göteborgsorkester, spelade Beatles hela kvällen! Jätteroligt, tack Peter, för att du skickade denna mysbild!

Kan tänka mig att vi sjunger en visa som Stefan har diktat, kanske välkomstvisa, kanske en visa som introducerar alla lite för varandra. Här spelar Stefan ju faktiskt på gitarren, det gjorde han helt klart lite oftare förr i tiden!

Andorra, vilket hit!

Andorra är nu upptäckt! Andorra ligger i Pyreneerna, i norra Spanien och här åker man skidor. Familjen Gunnarsson har precis njutit av en sportlovsvecka på detta kalasställe. Strålande sol nonstop hela veckan, fint före, fina backar, 18 grader på toppen av berget, bra mat, bra boende! Fem stjärnor av fem, vi fattar. Det låter fantastiskt.

Även Viola har nu introducerat sig på bräda och det gick ju jättebra, vi såg filmen! Vera, Vilda och Viggo åkte bräda hela veckan. Vi såg film på dessa glidare också, så bra ni åker!

Underbart med skidsemester, det är den bästa av semestrar, fylld av aktiviteter, äta gott, sova gott och umgås! Här kommer lite fina bilder.

Viola och Viggo med två kompisar, tuffa gänget på väg mot nya äventyr. Hjälmar och brädor, det är det som gäller.

Vi älskar gruppfoton, bästa som finns! Ola och Lisa med sötnosarna Vera, Viola, Viggo och Vilda

Ola, full fart i backen helt klart! Fast jag undrar, kör barnen förbi dig? Tror inte det, brädåkare är väl inte så snabba, eller?

Viggo i typisk "bara vila lite" ställning

Skidsemester är bäst!

Systrar, ja, absolut. Lika, ja absolut! Mys med stor familj!

Vienna Alice född 18/2 2019!

Så kom hon då äntligen, måndag den 18/2, en vecka för sent, lilla Vienna Alice, Valerias lillasyster. Allt gick bara bra, 10 långa timmar tog det för denna lilla varelse att komma ut till vår vackra värld. Storasyster Valeria fick vara hos mormor, morfar och Isak i Billdal och där hade hon det jättebra.

Alldeles nyfödd, undra på att man skrynklar pannan lite. Bra jobbat Mirre, vilken otrolig kraftansträngning det är att föda en sån liten en! Bra jobbat Peter, härligt, pappa för andra gången! 

Så bedårande liten baby, pytteliten

Dan efter, hemma så klart. Plötsligt ser hon så mycket större ut. 50 cm och 3430 gram, en sån lagom fin liten baby

Så fin liten tös!

Hela familjen samlad! Första mötet mellan två små systrar, fint!

Vi hade ju fortfarande Göteborgsbesök här nere i Sydafrika, Lars-Åke åkte hem dagen efter Vienna kommit till världen, så vi kunde skicka med med två små barnfiltar hemöver, en till Vienna och en till Valeria, en blå och en lite rosagrön. Kan alltid vara lite bra att ha. Dom är stickade med mycket kärlek i och med ett litet hjärta på.

Precis så här är det troligen ganska så mycket framöver. En fin liten baby som ammar och en fin liten tös på armen bredvid. Med en stor famn och två starka armar så går det ju jättebra.

Nu är vi ju väldigt långt borta och det är ju jättetråkigt men inte mycket att göra åt. Men faster Lisa var supersnabb på att hälsa på. På något sätt var hon bokad i Göteborg sen eviga tider tillbaka! Så två dagar efter födseln (eller var det bara en dag??) satt våran Lisa i fåtöljen med liten Vienna i famnen. Så härligt!
Så bra att du sköter om Peter och hans nu mycket större familj! Ett kärt välkommen till världen till lilla Vienna och Grattis till hela familjen, nu är ni fyra!

Babysar är helt enkelt underbara, så små och fina och luktar så gott! Bara att njuta!

Man måste ju bara kolla på den här nya tjejen. Hon är ju väldigt liten och så sover hon mest och äter!

Det här är ju kul, Virre och pappa fniss!

Det är bättre när man är lite större, då kan man fnissa med sin pappa på Facetime!

Lars-Åke på besök!

Stefans Rotarykamrat, vår vän Lars-Åke, är på besök sen före Imibala Golf Cup. Vi har spelat mycket golf men sightseeing har det varit lite sämre med. Det är ju lite viktigt. Det är nämligen första gången som Lars-Åke semestrar utanför Europas trygga hamn. Mycket är nytt!

Stefan tar med sig Lars-Åke på besök i kåkstaden Khayamandi utanför Stellenbosch. Det blir förmodligen ett minne för livet. Förutom alla fina barn han träffade så mötte han också ett antal galanta damer med vackra leenden, som han allt blev lite bedårad av. Sen kommer alla upplevelser med den lokala puben, grillandet av fårhuvuden och träffen med den lokale borgmästaren, kallad Madiba.
Sen åkte vi på utflykt både in till Kapstaden och ut på Goda HoppsUdden. Att gå på marknaden vid Bisquit Mill i Woodstock är ett riktigt lördagsnöje. Massor med folk, massor att titta på, lagom med shopping och god mat att äta från alla världens hörn och för att passa alla olika smaker.

Först möts vi av denna vackra dam, henne måste vi bara beundra lite!

Färgstark Afrikabutik på bästa turistplats, fina saker men fina priser var det också. Vi skulle köpa örhängen till döttrar, fina men kanske lite överpris, kostade 4-5000 Rand. Vi hittade en annan butik med fina örhängen.

Men fina sommarskjortor i avslappad mjuk bomull, det blev bra. Den här killen har en liten syfabrik här i Woodstock. Sysselsätter 5-6 damer, det blir en bra business. Att bli egen företagare är troligen den bästa (kanske enda?) karriärvägen för vita killar i Sydafrika. All utbildning och alla jobb är kvoterade. Vita killar hamnar längst ner på listan.

Musiken flödar, så musikaliskt gäng.

Här säljer man svampar av olika slag och sorter. Bakom ligger en smoothie bar där vi släppte loss på mango och apelsin smoothie. Mycket gott!

Hamburgare med mycket möra skivor av biffkött i distribueras i detta stånd, sanslöst gott. Vi funderade på ostron och champagne men kl halv elva på förmiddagen, lite tidigt!!

Nu har vi hoppat i bilen och kört några kilometer till Waterfront. Bakom Akvariet har sjölejon och sälar sitt tillhåll på egen brygga. Kapstaden har en stor och levande hamn med torrdocka precis här bredvid.

Här måste man bara fotograferas, på The Nobel Square. Man får trängas med Sydafrikas fredspristagare, Albert Luthuli, Desmond Tutu, Nelson Mandela och F.W. de Klerk. Hedersamt!

Om man vill ha lite mera lokalfärg, så kan man få en hel orkester framför sig.

Taffelberget i bakgrunden, här vill alla fotograferas också. Lars-Åke tycker att han kan ju få vara med dessa stiliga damer på kortet!

Men nej, dom var inte så trakterade. Nej, du får flytta på dig minsann, det blir inget kort, bara damer ska det va!!

Och så fick det ju bli!

Men detta blev ju strålande bra, en nöjd Lars-Åke framför Waterfronts stiliga shopping Centre och framför den inre hamnen, där båtarna i Volvo Ocean Race brukar ligga!

Vi åkte runt Goda Hoppsudden. Dumt nog gav vi oss iväg en söndag, visserligen tidigt, redan klockan åtta men det var inte bra. Det var nämligen springtävling med hur många tusen löpare som helst. Det blev lite kö så vi fick hitta lite olika vägar men till slut kom vi fram och tog oss ända upp i fyren så klart.
Hela Godahoppsudden är helt enkelt så vacker, en strålande vacker utsikt överallt. Havet gnistrar, surfare och kitesurfare ser man här och var. Vi åker slingrande Chapmans Peak, vägen som sträcker sig helt kustnära längs Västkusten upp mot Camps Bay och Kapstaden. Två dagar kvar, sen är det dags för Lars-Åke att återvända hemåt.

Beviset, nu har vi varit här på Goda Hoppsudden!

Högst upp i fyren måste vi. London 9623 km står det på en av skyltarna, tror jag

Havet är bara helt fantastiskt turkosblått och stranden är verkligen helt kritvit. Nästa rakt söderut är Antarktis.