Släkten hälsar på!

Kusin Jörgen från Källsjö i Ullared kommer och hälsar på. Med sig har han hustru Ann-Louise och sex glada vänner från Källsjö. Jörgen är son till min faster Iris med make Fridolf, som träffades lite senare i livet, alltså är Jörgen 17 år yngre än mig. Detta är mycket under uppväxtåren men vartefter som åren går blir vi jämnare i ålder.

Det var verkligen så trevligt att dom kom, så roligt att träffas igen. Sista gången vi sågs var för 1 1/2 år sedan, på släktträff på min pappas sida i Hajoms Bygdegård. Min pappa Uno och faster Iris och Fridolf är alla döda men självklart så känns det så nära och inte alls länge sen när man pratar om och plockar fram alla fina minnen. En som lever, förutom mamma Alice förstås, är ju faster Ebba, syster till pappa Uno och faster Iris.

Alla våra besökare från Källsjö kände vår faster Ebba, den mest aktiva och vitala pensionär vi någonsin träffat på. Städa, baka, hjälpa till, fixa och dona, alltid redo att hjälpa. Alltid redo med att leka, hennes favoritlek var ett antal kartonger, som man i lag skulle bygga ord med. På ett oändligt antal kalas var detta faster Ebbas höjdpunkt. Detta kände alla Källsjöbor mycket väl till!

Efter en vecka borta i Krugerparken med safaris och vandringar i vackra Drakensbergen är det nu dags för hela gänget att uppleva Kapstaden med alla dess fröjder.

En onsdagkväll kom dom farande i hyrd minibuss, glada och uppfyllda av allt trevligt dom hade varit med om. Vi bjöd på grillmiddag med Sydafrikas excellenta oxfilé, potatismos och stor sallad och sen blev det glass med mango och passionsfrukt, jättegott som alltid.

Hela gänget i solnedgången  på vår sköna altan.

Ett dopp i poolen måste man bara ha

Jörgen och jag framför vår Afrikadam, som gärna vill vara med

Härligt med släktbesök, så kul att ni kom!

Vi hade en så trevlig kväll och världen är liten. Vi konstaterade att kompis Annika, som precis flyttat till Varberg, nu bor i det hus där Jörgen bodde som ung. Egentligen skulle Jörgen och Ann-Louise bott kvar i Varberg men så fick dottern till den religiöse husägaren en uppenbarelse!?
I denna uppenbarelse uppmanades hon att bo i pappas hus och  leva sitt liv där. Så det unga paret fick vackert flytta till Källsjö och i detta samhälle med 300 invånare har dom haft det så bra och nu bott i 30 år. Säkert var det någon mening med det!